Flygets klimatpåverkan handlar om mer än koldioxidutsläpp. En ny studie från Chalmers, Göteborgs universitet och Imperial College visar att flygplans kondensstrimmor kan stå för en betydande del av flygets totala klimatkostnad. Studien visar också att det går att minska klimatpåverkan genom att optimera flygrutterna.
I en ny artikel i Nature Communications, The social costs of aviation CO2 and contrail cirrus, visar de svenska och brittiska forskarna hur flygets utsläpp av koldioxid och uppkomsten av kondensstrimmor påverkar klimatet – och att samhällets kostnader för dessa varierar stort beroende på flygväder och rutt. De finner att på global nivå så står kondensstrimmorna för cirka 15 procent av flygets klimatpåverkan mätt i ekonomiska mått.
Efter att också ha analyserat nästan en halv miljon flygningar över Nordatlanten har forskarna tagit fram ny kunskap som kan hjälpa både industri och beslutsfattare att styra flyget i en mer klimatoptimerad riktning.
– Vår forskning ger underlag till strategier för att minska kondensstrimmornas påverkan på klimatet. Våra beräkningar kan användas för optimering av flygrutter där man väger in flygets klimatsskada utöver till exempel bränslekostnader och tidsåtgång. Resultaten ger flygoperatörer och flygtrafikledning nya verktyg för klimatoptimering. Det kan ge betydande klimat- och samhällsnytta, säger Susanne Pettersson, postdoktoral forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.
Studien visar att 38 procent av flygningarna orsakar kondensstrimmor som ger en uppvärmande effekt. Den visar också att det skulle vara klimatmässigt fördelaktigt att omdirigera de flesta av dessa flyg för att undvika bildning av kondensstrimmorna, även om det leder något större utsläpp av koldioxid.
– Den nya kunskapen ger även underlag för utformning av nya regelverk och styrmedel för att minska flygets klimatpåverkan. EU-kommissionen jobbar just nu med att ta fram förslag på hur man ska styra flyget mot en mindre klimatpåverkan och vår nya studie kan förhoppningsvis ge stöd till denna process, säger Daniel Johansson, docent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers och en av huvudförfattarna till IPCC:s nästa klimatrapport.
Lehdistötiedotteen mukaan.
